Högtider

Ø      Norouz: Den största högtiden i Iran är det persiska nyåret, norouz, som infaller på vårdagjämningen då man firar slutet på vintern och början på den nya årstidens fruktbarhet och överflöd. Nyåret är nationell helgdag och firas av hela Irans befolkning under särskilda ceremonier. Inför nyåret börjar förberedelserna i persiska hem flera veckor i förväg. Man städar hela huset i varenda vrå, köper nya kläder och breder ut den färgranna nyårsduken, haftsin, där man dukar fram sju ting som börjar på bokstaven 's' på persiska: senjed (en frukt som symboliserar tålamod), somaq (en krydda som symboliserar god kost), sabze (vetegroddar som symboliserar god skörd), sib (ett rött äpple som symboliserar glädje), sonbol (hyacint som symboliserar skönhet), sekke (mynt som symboliserar rikedom) och serke (vinäger som symboliserar livets rörelse). Först sår man sabze genom att blöta en kopp vetekorn i vatten tre dagar, och när de börjar gro tar man upp dem ur vattnet och breder ut dem på en tallrik. På duken placerar man även en spegel, en skål med guldfiskar i, målade ägg och en Koran. Den sista onsdagen före vårdagjämningen firas chaharshanbah suri ("eldfesten"), en sedvänja från zoroastrisk tid, då man tänder eldar som barn och ungdomar hoppar över under ropet: "Eld! Eld! Ge mig dina röda kinder och ta bort min bleka hy!" På nyårsafton lagar man en traditionell middag med ris och vårörter som serveras tillsammans med fisk och en kryddomelett. Det är en sed hos iranier att besöka släktingar och vänner kring nyåret. Under de första fem dagarna av nyårsfesten brukar de äldre i släkten stanna hemma och de yngre besöker dessa. Sedan besöker de äldre de yngre. Festligheterna vid norouz varar i tretton dagar och på den trettonde dagen gör man en utflykt till landet för att ha picknick och kasta bort sin sabze och med den det gamla årets alla sorger och bekymmer.

Ø      Ramadan: Den sjunde månaden i islams månkalender heter ramadan och är islams motsvarighet till fastan. Under ramadan fastar troende muslimer från solens uppgång till dess nedgång. Det betyder inte bara att de måste avhålla sig från mat och dryck utan också från rökning och sexuellt umgänge. Eftersom månkalendern, som bygger på månens kretslopp runt jorden, är cirka 10 dagar kortare än solkalendern, infaller ramadan under olika årstider. När den infaller under vintern, då dagarna är korta, är det ganska lätt att fasta. Men på sommaren då dagen är femton timmar lång mellan gryningsmåltiden och middagen som bryter fastan vid solnedgången, är hunger och törst svårt att stå ut med. Syftet med fastan är att den troende skall fördjupa sin andlighet och eftersträva det goda. Det är en tid för avhållsamhet och bön, för meditation och eftertanke. Under ramadan uppenbarades Koranen för profeten Mohammed och av särskild betydelse är den tjugosjunde natten som kallas laylat al-qadr ("kraftens natt") då de första verserna uppenbarades. Efter solens nedgång bryter man fastan med en enklare måltid, iftar, och man besöker släktingar och vänner. Natten ger under denna tid tillfälle tid festlig samvaro med särskilda seder och bruk. I en del familjer festar man långt inpå småtimmarna medan de rätttrogna ägnar månaden åt bön och andakt. Ramadan avslutas med fastebrytandets fest, 'eid al-fitr, då man har gudstjänst i moskén på morgonen, besöker släktingar och ger presenter till barnen.

Ø      Ashura: Den största sorgehögtiden för Irans shiitiska muslimer är ashura ("den tionde") som infaller den tionde dagen i den islamiska månaden moharram. Ashura högtidlighålls till minnet av profeten Mohammeds dotterson Imam Husain ibn 'Ali som led martyrdöden i en strid år 680 e.Kr. Under ashura framförs sorgespel till Husains minne och sånger sjungs som beskriver Husains mod. 

Ø      Kalender: Det finns två kalendrar som är i bruk i Iran. Den ena är den persiska solkalendern som härstammar från den för-islamiska zoroastriska kalendern med 365 dagar uppdelade i 12 månader. Månaderna namn är följande: Farvardin (21 mars-20 april), Ordibehesht (21 april-20 maj), Khordad (21 maj-20 juni), Tir (21 juni-20 juli), Mordad (21 juli-20 augusti), Shahrivar (21 augusti-20 september), Mihr (21 september-20 oktober), Aban (21 okotber-20 november), Azar (21 november-20 december, Dey (21 december-20 januari), Bahman (21 januari-20 februari), Esfand (21 februari-20 mars). Den andra kalendern som är i bruk i Iran är den islamiska månkalendern som används i samtliga muslimska länder och fastställer religiösa högtider och ceremonier. Den islamiska månkalendern har 354 dagar uppdelade i 12 månader. Det finns därför det ett kontinuerligt gap mellan de båda kalendrarna på 21 dagar på så sätt att 33 månår motsvarar 32 solår. Till skillnad från den gregorianska kalendern, som används i Sverige, utgår de båda persiska kalendrarna från profeten Mohammeds utvandring (hijra) från Mecka till Medina år 622 e.Kr. 

Ø      Nationella högtider:

1-4 farvardin     (21-24 mars)       Norouz (det persiska nyåret)

12 farvardin      (1 april)               Islamiska republikens grundande (1980)

13 farvardin      (2 april)               Sizdah bedar (den persiska trettondagen)

14 khordad       (4 juni)                Khomeinis död (1989)

15 khordad       (5 juni)                Khomeinis uppror börjar (1963)

17 shahrivar     (8 september)      Martyrdagen

22 bahman       (11 februari)        Islamiska revolutionens segerdag (1979)

29 esfand         (20 mars)            Årsdagen av oljans nationalisering (1951)

Ø      Religiösa högtider:

9 moharram         Imam Hossein ibn 'Ali strider i Karbala (680 e.Kr.)

10 moharram       Imam Hossein ibn 'Alis martyrdöd (680 e.Kr.)

20 safar               Fyrtionde dagen efter Imam Hossein ibn 'Alis martyrskap

28 safar               Profeten Mohammeds död (632 e.Kr.) och Imam Hasan ibn 'Alis martyrdöd

                                      (670 e.Kr.)

17 rabi' al-awwal  Profeten Mohammeds och Imam Ja'far al-Sadiqs födelsedag (570 e.Kr.)

13 rajab               Imam 'Ali ibn Abi Talibs födelsedag (600 e.Kr.)

27 rajab               Profeten Mohammeds första förkunnelse (617 e.Kr.)

3 sha'ban             Imam Hossein ibn 'Alis födelsedag (626 e.Kr.)

15 sha'ban           Imam Mahdis födelsedag (869 e.Kr.)

1 ramadan           Fastemånaden Ramadan börjar

21 ramadan         Imam 'Ali ibn Abi Talibs martyrdöd (661 e.Kr.)

1 shawwal            Fastebrytandets fest ('eid al-fitr)

25 shawwal          Imam Ja'far al-Sadiqs martyrdöd (765 e.Kr.)

11 zul-qad'ah        Imam Ja'far al-Sadiqs födelsedag (702 e.Kr.)

10 zul-hijja          Pilgrimsfesten ('eid al-qurban)

18 zul-hijja          Profeten utnämner Imam ibn Abi Talib som sin efterträdare ('eid al-qadir) (632 e.Kr.)