Religion

Ø      Islam: Islam är en av de stora världsreligionerna och förkunnar ett budskap som kretsar kring Guds enhet och uppenbarelsens universalitet. Enligt islam har Gud genom historien sänt 124 000 sändebud till mänskligheten med vägledning. Den siste av dessa sändebud var profeten Mohammed som fick den heliga Koranen uppläst för sig av ärkeängeln Gabriel. Mohammed levde på den arabiska halvän på 600-talet och betraktas i islam som en fulländad människa. Islamisk trospraktik rymmer fem s k pelare: trosbekännelsen, tidebönen, allmosan, fastan och vallfärden. Den shiitiska grenen av islam är statsreligion i Iran, så största delen, omkring 90%, av landets befolkning är shiamuslimer. Mindre än en tiondedel av befolkningen är sunnimuslimer, däribland kurder, balucher och turkmener. Efter profeten Mohammeds död uppkom oenighet bland muslimer rörande det religiösa ledarskapet. Den sunnitiska majoriteten hävdade att Abu Bakr, en av profetens närstående följeslagare, var en värdig efterträdare medan shiitiska minoriteten menade att profeten utsett sin svärson, 'Ali ibn Abi Talib, till efterträdare. Denna splittring ledde till många krig och sammanstötningar mellan muslimer. För shiamuslimer räknas 'Ali som den förste av de tolv obefläckade imamerna som genom sin närvaro försåg trosgemenskapen med andlig vägledning framtill den tolfte imamens fördoldhet. Islam rymmer starka esoteriska strömningar och sufismen har haft ett stort inflytande på litteratur och konst.

Ø      Zoroastrism: Zoroastrismen härstammar i den forniranska urreligionen och grundades av Zarathustra i östra Iran under det första årtusendet f.Kr. Hans profetiska budskap handlar om den ende Gudens vilja, Ahura Mazda ("Herren Visheten"), och till Honom knyts sju krafter, s k amesha spentas, såsom "rätt ordning", "gott sinne", "passande sinnelag" m m. Dyrkan av ljuset och elden spelar stor roll i zoroastrismen. Elden betraktas som helig och okränkbar, och vårdas i de zoroastriska templen. För att inte smitta jorden, elden eller vattnet lades döda på höga torn (dakhma) för att ätas av gamar, för att deras lik inte skulle förorena någonting. Till skillnad från indiska zoroastrier begraver iranska zoroastrier sina döda idag utanför tornen, de kremeras och läggs i jorden. Zoroastrismen var statsreligion under den sassanidiska dynastin och erkändes som en bokreligion efter den arabiska erövringen. Under senare tid utvecklade zoroastrismen en dualism mellan en god och en ond ande som genomströmmar tillvaron. Islams tolerans mot andra religioner förhindrade att tvångskonvertering förekom och stora delar av Iran, däribland Mazandaran, hade därför en ansenlig zoroastrisk befolkning ännu på 1000-talet. Det bor omkring 30 000 zoroastrier i dagens Iran, främst i provinserna Yazd, Kirman och Isfahan.

Ø      Kristendom: Kristendomens historia i Iran är nära förknippad med den armeniska kyrkan. Under det första århundradet e.Kr. spreds kristendomen till Armenien och övre Mesopotamien där flera församlingar bildades. Den nestorianska kyrkan var särskilt stark i Iran och Centralasien där den upplevde en blomstring efter arabernas erövring. Under Shah Abbas den store förflyttades flera armeniska köpmannafamiljer från Jolfa i Azerbaijzan till Isfahan där de grundade en församling. Det finns omkring 200 000 kristna i dagens Iran där de utgör den viktigaste religiösa minoriteten.

  

Ø      Judendom: Irans judiska församling härstammar från Kyros den stores erövring av Babylon år 539 f.Kr. Akemeniderkungen Kyros befriade judarna från den babylonska fångenskapen och gav dem tillåtelse att återvända till Jerusalem för att återuppbygga sitt tempel. Under de akemenidiska och seleukidiska dynastierna stod Jerusalem stod under persisk administration. I dagens Iran bor omkring 60 000 judar.