Sevärdheter i Iran

Bushehr    Hamadan    Isfahan    Kashan    Kerman    Kish

Mashhad    Ramsar    Shiraz    Tabriz    Teheran    Yazd

Ø      Bushehr: Till skillnad från flera andra städer längs Persiska vikens vatten har Bushehr ännu bevarat sin ursprungliga prägel och charm. Stadens gamla del med dess eleganta bandari-hus, palmoaser och smala gränder är ett levande museum och en av Irans förborgade hemligheter. Stadens historia sträcker sig tillbaks till sassanidisk tid då den lilla fiskebyn blev en viktig hamnport för den persiska flottan. Atmosfären i staden är avkopplad och folk är vänliga mot besökare. De flesta av Bushehrs sevärdheter ligger inom promenadavstånd. Under sommarmånaderna är klimatet mycket varmt så den bästa tiden att besöka staden är under vår och höst.

 

Gamla stan är en oupptäckt pärla och Irans bäst bevarade traditionella bandari-miljö. De flesta byggnaderna, som härstammar från 1600-talet, är fortfarande bebodda och genomgår på sina håll restaurering, bl a har vattensystemet förbättrats. Förutom privata hus rymmer stadsdelen flera moskéer, skolor, ett tehus och en armenisk kyrka. Strax söder om Gamla stan ligger basaren som har en sevärd fiskmarknad. 

Stadshuset som ligger beläget i Gamla stan framför havet hyser stadens främsta museum som ställer ut konsthantverk och föremål med lokal anknytning.

Hamnen är hemvist för stadens lokala båttillverkning där man kan beskåda ett flera utsökta exempel på traditionell bandari formgivning.

Tillbaka till toppen

  

Ø      Hamadan: Enligt iransk myt grundades Hamadan av den förhistoriske kungen Jamshid. Alltsedan antiken har staden varit en viktig handelsort på vägen mellan iranska högplatån och Baghdad. Befolkningen är till övervägande delen perser. Hamadan har en oansenlig judisk minoritet som härstammar från Xerxes den förstes tid. Till stadens främsta sevärdhet hör Ali Sadrs grottor.

 

Esters gravplats är Irans viktigaste judiska pilgrimsort. Ester var hustru till Xerxes den förste som organiserade den första förflyttningen av judar till Iran. Gravmonumentets dörr är gjord av granit och väger 400kg.

 

Avicennas mausoleum byggdes 1954 för att hedra den store persiske filosofen Avicennas (Ibn Sina) minne. Byggnaden rymmer ett bibliotek och ett museum. I trädgården finns även 1900-tals poeten Abu al-Qasem Arefs sista viloplats.

 

Baba Tahers mausoleum uppfördes i början av 1900-talet över den persiske poeten Baba Taher Oryans grav. Mausoléets inre väggar är prydda med vacker kalligrafi. På torsdagkvällarna intas byggnaden av lokala sufier som läser dikter och åkallar Gud.

Ganjnama är en utflyktsort som ligger 8km utanför Hamadan vid Abbas Abad dalen. På vintern är platsen ett populärt skidortsmål. Ganjnama bjuder på ett av Irans vackraste vattenfall varifrån man har en hisnande utsikt över hela dalen. Här finns även bevarade akemenidiska inskrifter i bergväggen på fornpersiska, elamitiska och nybabylonska.

Ali Sadrs grottor upptäcktes för 40 år sedan av en lokal herde som letade efter ett bortsprunget får i närheten. Det finns inga inskrifter eller lämningar från svunna tider i området utan det är grottornas storslagna stämning i sig som attraherar besökaren. Rakt igenom grottorna flyter en djup flod. Utanför grottorna finns flera souvenirbutiker, restauranger och ett hotell. På fredagar är det karnevalstämning då många hamadanier passar på att picknicka i området. Platsen ligger 100km norr om Hamadan.

Tillbaka till toppen

 

Ø      Isfahan: På 1500-talet gjorde de safavidiska kungarna Isfahan till Irans huvudstad och förskönade den genom att uppföra otaliga moskéer, trädgårdar, paviljonger, skolor och broar. Isfahan lockade till sig besökare från hela världen som prisade staden som ”universums hälft” (nesf-e jahan). I Isfahan kan man med fördel promenera och de flesta sevärdigheter ligger inom gångavstånd från till Imamens torg (f d Shahens torg). Staden har landets främsta basar som bjuder in till shopping och långa konversationer över en kopp te.

 

Imamens torg är Isfahans centrum och ingick i Shah Abbas plan att göra staden till världens hjärta. Byggnadsverken som omger torget, däribland Imamens moské, Shaikh Lotfollahs moské och Ali Qapu-palatset, uppfördes på safavidisk tid. Imamens moské är vriden ett kvarts varv i förhållande till torget, för att böneriktningen skall ligga i linje med Mecka, och flankeras av två minareter. Moskén rymmer flera bönesalar och gårdar som ramas in av fyra iwaner (valvportar) utsmyckade i kunglig prakt. Ali Qapu-palatset har en förtjusande utsikt och härifrån brukade kungarna emellanåt beskåda polospelen som ägde rum på torget. Här kan man köpa glass, stanna vid ett tehus, rida hästvagn, shoppa eller bara njuta av de vackra omgivande byggnaderna som representerar det mest praktfulla som islamisk arkitektur har att bjuda på. På fredagarna och andra religiösa högtider fylls torget av bedjande människor. Norr om torget ligger Isfahans basarområde, Qaisariyya, som är särskilt känt för sina mattor, lyktor och miniatyrmålningar.

 

Fredagsmoskén är den största moskén i Iran och en av Isfahans storslagnaste byggnader. Moskén uppfördes under seljukisk tid och byggdes ut under mongolisk tid. I jämförelse med de safavidiska kungamoskéerna är fredagsmoskén av enklare snitt och dess kupol saknar kakel. Dess skönhet ligger i dess nakna fasader, klara ljus och arkaiska former.

Chehel Sotun palatset uppfördes under Shah Abbas den store och det var här som de safavidiska kungarna tog emot utländska ambassadörer och gäster. Den utmärks av de tjugo kolumner som speglas i dammen framför och blir till fyrtio (därav namnet chehel sotun ”fyrtio pelare”).  Palatset rymmer ett antal bevarade väggmålningar som återger hovliga förlustelser, jaktscener och slaget mellan Shah Abbas den store och uzbekerna. I närheten av entrén finns ett traditionellt tehus.

 

Madrasah-ye Chahar Bagh uppfördes på 1700-talet och används ännu idag som teologisk skola. Platsen bjuder på en storslagen islamisk arkitektur.

Si-o-se pol byggdes i början av 1600-talet och är Isfahans längsta bro (295m lång). Den korsar floden Zayanderud och förbinder staden med det kristna kvarteren i Jolfa. Bron rymmer ett enklare tehus.

Jolfa är namnet på Isfahans armeniska kvarter som härstammar från Shah Abbas' tid. Kvarteret är traditionellt känt för sina duktiga hantverkare och handelsmän. I centrum står Vanak kyrkan vars arkitektur är influerad av den islamiska. Väggarna inuti kyrkan är vackert målade i persisk stil. I anslutning till kyrkan finns ett etnologiskt museum.

 Tillbaka till toppen

 

Ø  Kashan: Den behagliga oasstaden Kashan har förvånansvärt många sevärdheter och är mycket väl värd ett uppehåll på vägen mellan Teheran och Isfahan. Den hyser några av Irans finaste monument från qajarisk tid och en stor basar där atmosfären är avkopplad. Till stadens främsta attraktioner hör en rad storslagna traditionella byggnader som tills nyligen varit i privat ägo och förslutna för yttervärlden.

Agha Bozorgs moské är en av de finaste islamiska byggnaderna i Kashan. Den uppfördes på 1800-talet och är berömd för sin kala kupol och nersänkta innergård. Ovanför ingången tronar två vindtorn. 

Khan-e Borojerdi var en gång hem för en köpman som bedrev handel med hantverk. Huset rymmer förtjusande väggmålningar och en vacker gård som omges av traditionella vinter- och sommarvåningar. Huset är berömt för sina vindtorn.

 

Khan-e Tabataba’i tillhörde tidigare en förmögen matthandlare och är berömt för sina vackra utsmyckningar. Huset består av tre sektioner: en dle för familjemedlemmar, en del för gäster och en del för tjänstefolket.

  

Khan-i Abbasin har nyligen genomgått renovering och rymmer sex byggnader som är spridda över flera plan som kulminerar i den övre våningens öppna innergård.

 

Fin trädgården kan betraktas som en persisk version av paradiset. Den ligger belägen 8km söder om Kashan och uppfördes under de safavidiska och qajariska dynastierna. Området rymmer en naturkälla som flödar fram i trädgårdens lund och bassänger. I det centrala palatset  finns ett tidigare badhus där den qajariske premiärministern Amir Kabir mördades 1851 på order av Nasir al-din Shah. Uanför finns ett pittoreskt tehus.

 

Abyaneh är en sevärd by som ligger 82km söder om Kashan där man har bevarat sitt traditionella levnadssätt och karakteristiska klädesplagg. Större delen av husen, som är gjorda i lera, härstammar från safavidisk tid.

 Tillbaka till toppen

 

Ø      Kerman: Ökenstaden Kerman skyddas från den pinande saltöknen Dasht-e Lut av de mäktiga Payah-bergen i öst och är en behaglig plats att besöka, även på sommaren. Staden grundades av den sassanidiske kungen Ardeshir I och var länge en viktig utpost på handelsvägen mellan Fars och Kina. Idag är Kerman centrum för Irans järn- och kopparindustri och har även en viktig mattproduktion.

 

Fredagsmoskén ligger belägen i basarområdet och är mycket välbevarad. Den uppfördes under den mozaffaridiska dynastin på 1300-talet och är klädd i vacker kalligrafi och turkost kakel. Huvudgården omges av fyra höga s k iwaner (valvportar).

Moshtaq 'Ali Shahs mausoleum härstammar från 1700-talet och rymmer en vacker trädgård med en damm. Här vilar en av de största sufierna i Irans moderna historia.

 

Ganj 'Ali Shahs badhus är ett av Irans mest sevärda museum och byggdes 1631 för stadens dåvarande guvernör, Ganj 'Ali Khan. Den innehåller en utställning med vaxdockor som visar besökaren hur man livet tedde sig i ett traditionellt persiskt badhus.

Vakil-basaren är en av östra Irans förnämaste marknadsplatser. Större delen av basaren härstammar från safavidisk tid och rymmer bl a en teologisk skola (madrasa) och ett traditionellt badhus, Hammam-e Ibrahim Khan, som ännu är i bruk.

                

Mahan är en av Irans heligaste städer och därtill en av de mest älskvärda. Staden har just upptäckts av resenärer som inte minst attraheras av den lugna medeltida atmosfären. Mahan rymmer Shah Ne'matollah Valis mausoleum där en av de största sufierna i landets historia vilar. Denna plats som uppfördes på 1400-talet och buggdes ut på 1600-talet är en viktig vallfärdssort och lockar varje år till sig tusentals pilgrimer. Mahan är även omtyckt för sina palats och lundar, däribland Shahzadehs trädgårdar som bl a rymmer den qajarprinsen 'Abd al-Hamid Mirzas residens.

 Tillbaka till toppen

 

Ø      Kish: Ön Kish ligger belägen i Persiska viken och omnämns för första gången på 300-talet f.Kr. i den grekiske sjömannen Neachus reseskildringar. Ön var en viktig handelsort under medeltiden, särskilt omtalad för sina utsökta pärlor. Marco Polo berättar om att den kinesiska kejsarens fruar bar pärlor som kom från Kish. Under 1900-talet var ön en privat semesterort för Mohammed Reza Shah som lät bygga ett palats, ett par hotell och ett kasino för sina priviligierade gäster. Idag är Kish landets främsta frihandelszon och har på senare år blivit en populär turistdestination för iranier. Ön har flera badstränder där man kan sola och utöva vattensporter som dykning. Lokalinvånarna består av araber och folk av indiskt ursprung. De lever i huvudsak på fiske och klär sig i sina typiska traditionella dräkter.

 

Harirah-staden härstammar från sassanidisk tid och upplevde en guldålder under seljukerna på 1000-talet e.Kr. De ruiner som återstår av den antika staden är öns främsta sevärdhet av historiskt intresse. Den ligger på öns norra kust och breder ut sig över 3km².

 

Grekiska skeppet ligger på öns norra kust och är en utmärkt plats för att betrakta solnedgången på. Skeppet byggdes i Glasgow 1943 och gick av okänd anledning på grund utanför Kish i juli 1966 på väg till Grekland. Det sägs att besättningen satte eld på skeppet innan det övergavs och idag återstår bara skrovet som tecknar en surrealistisk siluett mot horisonten.

  

Underground world är ett nöjesområde som är under konstruktion för närvarande. Det är planerat att rymma ett delfinarium, ett underjordiskt akvarium, en kristalltunnel och andra sevärdheter.

 

Exclusive Swimming Resort ligger på öns sydöstra del och är endast öppen för utländska besökare, både män och kvinnor.

 

Diving Centre ligger beläget vid Sahel-torget och har kurser i dykning, paragliding, jet-skidor och undervattensfotografi. Centret har engelsktalande instruktörer. Reven omkring Kish har ett rikt fisk- och växtliv, bl a en sköldpaddekoloni.

       

De arabiska kvarteren är namnet på den stadsdel på Kish där lokalbefolkningen bor och som utmärks av sin typiska bandari-arkitektur med blänkande vita moskéer. Stadsdelen bebos av en arabisktalande blandbefolkning med ursprung i Maldiverna, Östafrika och Arabiska halvön. De är till övervägande delen sunnimuslimer. I hjärtat av de arabiska kvarteren ligger en myllrande liten basar.

Tillbaka till toppen

 

Ø      Mashhad: I hjärtat av Mashhad, Irans heligaste stad, vilar den åttonde shiitiska imamen, 'Ali ibn Musa al-Rida (Reza), som led martyrdöden här år 817 e.Kr. Mashhad är Irans heligaste stad och lockar varje år till sig miljoner pilgrimer från hela världen. Staden är särskilt välbesökt under det persiska nyårsfirandet. Mashhad är huvudstad i Khorasanprovinsen som under medeltiden var ett viktigt centrum för islamisk lärdom och konst.

 

Imam Rezas helgedom är en av den islamiska världens underverk och det finns mycket sevärt i detta område som kallas för haram-e motahhar på persiska. Förutom imamens gravrum rymmer det ett flertal moskéer, museum, gårdar, teologiska skolor, bibliotek och en begravningsplats. Till skillnad från de heliga städerna Mecka och Medina är hela Imam Rezas helgedom öppen för icke-muslimer förutom själva gravrummet. Det är viktigt att besökare klär sig anständigt. Kvinnor bör bära en heltäckande chador inne på området och män bör inte ha kortärmad tröja. Det finns guidade turer för turister. Den främsta sevärdheten i området är den gamla innergården (sahn-e atiq) vars golv är klätt i svart marmor. I gårdens mitt står en gyllene fontän som placerades här under Nader Shahs tid. Den främsta byggnaden vid sidan om gravrummet är Gouhar Shads moské som uppfördes år 1405 av den timuridiske härskaren Shah Rokhs hustru. Enligt shiitisk troslära kommer den tolfte imamen, al-Mahdi, att tala från denna moskés predikstol på Domedagen. Det främsta muséet i helgedomen är Qods Razavi som rymmer en rad fina konstföremål och handskrifter, de flesta vilka skänkts som gåvor.

           

Tus ligger 23km norr om Mashhad och var en gång Khorasans huvudstad. Här vilar den persiske nationalpoeten Abu al-Qasem Ferdosi, författare till Shahnama (Konungaboken). Över hans grav restes 1934 ett stort mausoleum som påminner om storkonungen Kyros den stores gravmonument i Pasargadae. Stenväggarna inuti mausoléet bär vackra inristningar med motiv ur Shahnama. Det finns en marmorstaty av Ferdosi i parken utanför som även hyser ett museum och en restaurang. Muséet innehåller bl a en handskrift av Shahnama som väger 73kg.

 

Neishapur ligger 118km väster om Mashhad och grundades på 1000-talet under den seljukiska dynastin. Staden blev tidigt ett centrum för islamisk konst och lärdom. Idag är Neishapur berömt som poeten Omar Khayyams födelsestad. Hans gravmonument är av modernt snitt och liknar en vinbägare som är klädd i persisk kalligrafi med poetens egna verser. Till stadens andra sevärdheter hör Mahrugh-trädgården som rymmer den store sufipoeten Farid al-din 'Attars och 1900-tals målaren Kamal al-Molks gravar. På vägen mellan innerstan och Khayyams grav ligger en karavanseraj som härstammar från safavidisk tid.

Tillbaka till toppen

 

Ø      Ramsar: Med en fantastisk utsikt över Kaspiska havets böljande vatten och omgivande grönområden är Ramsar en av de vackrast belägna städerna i hela Iran. På 1960-talet var staden en populär semesterort för teheranier som lockades hit av de fina stränderna. Atmosfären i Ramsar är avkopplad och folk är vänliga mot besökare.

 

Kaspiska muséet byggdes 1937 som sommarpalats åt Reza Shah och har nyligen öppnats för allmänheten som ett museum. Till muséets huvudattraktioner hör två stora tigrar i marmor. Sovrummet saknar säng eftersom Reza Shah som var soldat till anlaget föredrog att sova på golvet.

 Tillbaka till toppen

 

Ø      Shiraz: Under medeltiden var Shiraz en av de viktigaste städerna i den islamiska världen och var berömd för sin lärdom, sin poesi, sina rosengårdar och sitt rödvin. En svensk besökare, Per Nyström, kallade för knappt ett sekel sedan Shiraz för ”rosornas, vinets och de sköna danserskornas stad”. Atmosfären i Shiraz är fridfull och kultiverad, och invånarna är omtalade för sitt goda sinnelag. Staden rymmer många sevärdheter, främst gravmonument, moskéer och trädgårdar, och är utgångspunkt för de som besöker det antika Persepolis.

Arg-e Karim Khan är en välbevarad fyrtornig borg som lät uppföras av Zand dynastins grundare Karim Khan. Borgen var en del av en kunglig palatskonstruktion som var planerad att utgöra en rival till Isfahan. I anslutning till borgen finns ett museum som rymmer en utställning om Karim Khans liv. Arg-e Karim Khan rymmer idag Shiraz' stadsfullmäktige.

  

Vakil-basaren som lät byggas av Karim Khan är förmodligen Irans finaste traditionella basar efter Isfahan. I kärnan av basaren ligger Sara-yi mushir, en behaglig innergård kantad av affärer, ett par tehus  (däribland Hammam Vakil som är en av de främsta i Iran) och två karavanserajer. I basaren ligger även Vakil-moskén belägen som byggdes 1773. Basaren är en utmärkt plats för att köpa vattenpipor av koppar och brons.

 

Shah Cheragh-moskén rymmer Sayyed Mir Ahmads grav och är Shiraz heligaste helgedom. Mir Ahmad var bror till den åttonde shiitiske imamen Reza och led martyrdöden i Shiraz år 835. Platsen blev snart en viktig pilgrimsort. Kvinnor måste bära chador för att träda in själva gravrummet.

Madarasa-ye Khan byggdes 1615 och är Shiraz finaste teologiska skola. Den är stadens enda bevarade safavidiska byggnad. Seminariet finns kvar än idag.

 

Hafiziyye är sista viloplats för Irans största skald genom tiderna, Shams al-din Hafiz Shirazi. Gravmonumentet omges av en förtjusande trädgård och två dammar. Paviljongen som tronar över Hafiz grav uppfördes 1935. Hafiziyye rymmer även ett traditionellt tehus och en bokhandel.

 

Sa’dis gravmonument är sista viloplats för en annan av Shiraz stora poeter, Sa’di Shirazi. Själva gravmonumentet byggdes 1860 och är dekorerat med poetens verser i kalligrafiska former. Utanför mausoleet finns flera affärer som säljer falude, en utsökt iransk vermicelli-glass som är typisk för Shiraz.

 

Darvaze-ye Qur’an är en av de portar som leder in till Shiraz och som är viloplats för Mir ’Ali, barnbarn till den femte shiitiske imamen Musa Kazem. Från tehuset på en av sluttningarna i närheten har man en fantastisk utsikt över staden.

 

Narenjestan Qawam är en av Shiraz vackraste trädgårdar och byggdes 1879. Här mottog stadens qajariska guvernör sina gäster. Trädgården rymmer även en vacker paviljong.

 

Paradisträdgården (Bagh Eram) är berömt för sina cypresser och rymmer ett förtjusande qajariskt palats som ligger framför en vacker bassäng.

 

Persepolis (Takht-e Jamshid) började byggas under akemenidiske storkungen Dareios I år 512 f.Kr. och fullbordades av hans tronföljare under de följande 200 åren. Man lät uppföra ett antal storslagna palats, skattkammare och mausoléer på denna plats som sedan begynnelsen tjänade som akemenidernas vårhuvudstad. Platsen brändes ned av Alexander den store 330 f.Kr. och idag återstår bara ruinerna, men man kan ännu få en känsla av dess svunna storhet. Till de främsta sevärdheterna hör Ländernas port, Centralpalatset och Apadana-palatset som alla lät uppföras under Xerxes I samt Dareios’ palats och De hundra pelarnas palats. Bredvid palatsområdet ligger Artaxerxes II och Artaxerxes III sista vilorum instuckna i klippväggen. På torsdag- och fredagkvällar under sommarhalvåret upplyses Persepolis av en imponerande ljud- och ljusshow. Bredvid Centralpalatset finns även ett museum, Haramsara, som ursprungligen rymde Xerxes’ harem. Persepolis ligger beläget 54km norr om Shiraz och är öppet från kl. 7 till solnedgång. 6km norr om Persepolis ligger Naqsh-e Rostam, en annan lämning från akemenidisk tid som rymmer flera vägginskrifter, kungagravar och ett eldtempel. Inskrifterna på bergväggen föreställer bl a persernas seger över romarna 260 f. Kr. och tillfångatagandet av kejsare Valerian. 

 

Pasagadae började byggas under Kyros den store omkring år 546 f.Kr. Av de akemenidiska palatsen med omgivning återstår idag inte mycket förutom Kyros eget gravmonument. Pasargadae ligger beläget 130 km norr om Shiraz.

 Tillbaka till toppen

 

Ø    Tabriz: Under mongolisk och safavidisk tid var Tabriz tidvis Irans huvudstad och tills nyligen var det landets näststörsta stad. (Som ordspråket lyder: "Isfahan är halva världen om inte Tabriz räknas".) För de besökare som reser in i Iran med tåg eller bil är staden det första egentliga intrycket som möter dem. Tabriz har landets största basar och flera av stadens sevärdheter, som Blå moskén och Azerbaijzans museum, har nyligen restaurerats. Under vintermånaderna är klimatet kallt och den bästa tiden att besöka staden är under sommar och höst.

      

Blå moskén byggdes 1465 och är känd för sin portal vars blå kakel upprepar det högsta Gudsnamnet, Allah, i tusentals varianter. Moskén har en 17m hög kupol vilket ger bönesalen en känsla av enorm rymd. 

Stora basaren är mer än tusen år gammal men dagens byggnader uppfördes på 1400-talet. Basaren är den största i Iran och rymmer knappt 7500 butiker, 24 karavanserajer och ett antal tehus. Det är en utmärkt plats att glömma tid och rum och bara gå vilse i folkvimlet. Basaren består av fem huvudavdelningar som säljer mattor, kryddor, guld, läder och hushållsartiklar. På andra sidan Quri-floden som delar basaren finns även en fruktmarknad. Stora basaren är en utmärkt plats att köpa iranska samovarer, azerbaijzanska hattar och lokala mattor.

Tabriz borg, som ligger belägen i centrala stan, byggdes i början av 1300-talet. Förr i tiden brukade brottslingar straffas genom att kastas ner i vallgraven från borgens murar. Enligt legenden räddades en kvinna från detta grymma straff av ödet. När hon störtade ner mot vallgraven öppnades hennes chador oväntat och fick en fallskärmseffekt. En moské har nyligen uppförts i anslutning till borgen.  

Tillbaka till toppen

 

Ø      Teheran: Den besökare som anländer till Teheran för första gången i hopp om att få en glimt av det antika och medeltida Persiens storhet och lockelse blir snabbt besviken. Teheran är Irans huvudstad, dess politiska och finansiella hjärta, men det är först två hundra åren sedan som staden fick betydelse på riksnivå. Av den safavidiska fästningen som uppfördes på 1600-talet av Shah Tahmasp i basarområdet återstår idag ingenting. Teheran har gott om sevärdheter och en basar som myllrar av människor och varor. Staden hyser Irans finaste muséer, hotell och restauranger samt en ny tunnelbana som gjort det lättare att röra sig omkring.

 

Golestan palatset rymmer sju hänförande byggnader som omger en öppen trädgård där man kan koppla av vid dammen och beundra de vackra kakelfasaderna. De främsta sevärdigheterna är det etnografiska muséet, marmortronen med veranda, Negar-khana galleriet och Shams al-imarat. Marmortronens veranda består av en vackert dekorerad sal som är öppen mot trädgården. Det var här som de qajariska shaherna hälsade på folket under 1800-talet och här skedde även Shah Mohammed Reza Pahlavis kröning år 1967. Negar-khana galleriet rymmer en fin samling qajarisk konsthantverk. I den sydöstra delen av palatset finns ett traditionellt tehus för besökare. Se vidare, www.golestanpalace.ir

Kronjuvelmuséet har förmodligen fler juveler på en och samma plats än något annat museum i världen. Till muséets främsta föremål hör Darya-ye noor ("Ljusets hav", en 182 karats diamant), den berömda påfågeltronen (som innehåller mer än 26,000 ädelstenar) och en jordglob täckt i rubiner. Myten om att påfågelstronen togs av Nader Shah under hans erövring av norra Indien är felaktig. Tronen lät i verkligheten framställas 1798 av den qajarkungen Fath ’Ali Shah och fick sitt namn efter en av kungens fruar, Tavous Taj al-doula (”Fru Påfågel”).

Nationalmuséet (som även kallas Arkeologiska muséet) rymmer en mindre samling föremål från Irans mest berömda arkeologiska platser, däribland Persepolis och Susa. Från Persepolis kan man bl a beskåda en relief som föreställer Dareios I från 500-talet f.Kr. Muséet rymmer även en omfångsrik islamisk samling, som främst innehåller mattor, keramik- och kopparföremål. Paradisdörren, en muslimsk bönenisch från 1300-talet, är särskilt sevärd. Det finns även en välförsedd bokhandel i muséet. Se vidare, www.nationalmuseumofiran.com

Malek biblioteket är Irans främsta handskriftsbibliotek och rymmer Agha Khan Maliks privata konstsamling som inkluderar mattor, möbler, mynt, frimärken och tavlor av den berömda målaren Kamal al-Molk.

Muséet för modern konst har en permanent utställlning med målningar från samtida iranska konstnärer och ställer även ut verk av iranska och utländska konstnärer, fotografer och kalligrafer. Se vidare, www.ir-tmca.com

Reza Abbasi muséet rymmer en av Irans främsta samlingar med islamisk kalligrafi och måleri. Utställningarna är kronologiskt arrangerade. Till höjdpunkterna hör ett par guldföremål från akemenidisk tid och ett par illustrerade manuskript av det persiska nationaleposet Shahnama. Se vidare, www.rezaabbasimuseum.ir

 

Niavaran palatset ligger beläget i norra Teheran och byggdes mellan 1958 och 1968. Palatset var Mohammed Reza Shahs andra residens och rymmer ännu flera av den kungliga familjens ägodelar, bl a en utsökt Kerman-matta, en telefon av guld, olika arkeologiska föremål från Mexiko. Se vidare, www.niavaranpalace.ir

  

Sa’d Abad komplexet är ett grönområde som ligger beläget i norra Teheran och hyser en rad muséer, bl a de förra shahernas sommarresidenser. Shahvand-palatset med dess samling av mattor, möbler och vapen är särskilt sevärt. Se vidare, www.saadabadpalace.org

 

Imam Khomeinis moské är den främsta moskén i Teherans basarområde och är en mönstergill plats för att betrakta det dagliga livet i handelskvarteren. Moskén uppfördes på 1700-talet.

         

Darband och Darake två byar vid Alborz-bergens sluttningar i norra Teheran som idag sammanväxt med storstaden. Här finns en rad utmärkta gångstråk som bjuder på vackra naturvyer och är kantade med traditionella tehus, kaféer och friluftsrestauranger.

 

Alborzbergen har 70 toppar på över 4000m över havet och ligger på nära avstånd från Teheran. De mest populära turistorterna ligger inom två tim bilfärd från huvudstaden och erbjuder mycket och kvalitativ skidåkning. Till Tochal, som rekommenderas för oerfarna slalomåkare, går en svenskbyggd telekabin från norra Teheran. Utsikten från Tochaltoppen är magnifik. Alborzbergen bildar en mäktig fond till Teheran och under den sju klometer långa liftfärden upp har man en strålande vy över den hektiska 12 miljonerstaden nedanför. Tappar man inte andan av utsikten, gör man det definitivt av den höga höjden. Snön är exceptionellt torr och lättåkt.

 

Shemshak och Dizin är två orter som tilltalar avancerade åkare. Dizin är Irans största skidort med tio liftar. Pisterna är långa och breda vilket gör att du slipper trängsel i backen. I Dizin finns även möjlighet till hästridning och bergsvandring. På alla orter finns hotell och restauranger. På alla skidorter finns kunniga skidlärare, utrustning att hyra och möjlighet till snowboard. Se vidare, www.tochalcomplex.com

 

Imam Khomeinis masoleum ligger 35km söder om Teheran och förutses bli en av den islamiska världens största religiösa byggnadskomplex och rymmer bl a moskéer, affärer, restauranger och ett universitetscampus. 

Damavand är Irans högsta berg, en vilande vulkan, som det går utmärkt att bestiga från byn Reyneh. Om man inte är en van bergsklättrare kan man vandra på någon av de många vandringsleder som finns i området.

Tillbaka till toppen

 

Ø      Yazd: På vägen mellan Isfahan och Kerman ligger oasstaden Yazd som är en av Irans vackraste städer. Staden är känt för sina väverier och silket från Yazd var omtalat långt innan Marco Polo besökte staden i slutet av 1200-talet. Till skillnad från andra städer i Iran skonades Yazd vid den mongoliska erörvingen och här finns många sevärdheter av historiskt intresse. Stadens vyer utmärks av de berömda vindtornen som pekar upp från hustaken och de flesta av stadens gator kantas av träd. Atmosfären är avslappnad och gästvänlig. Yazd är hemvist för Irans största zoroastriska befolkning som har än idag bevarar sina mångtusenåriga traditioner.

 

Gamla stan i Yazd är enligt UNESCO en av världens äldsta städer och kan bäst beskrivas som ett levande museum. Den rymmer otaliga kvarter och gränder och en liten helgedom (Hussainiya).

 

Fredagsmoskén är Gamla stans främsta sevärdhet och utmärks av sin höga främre fasad och två minareter. Moskén lät uppföras på 1300-talet av Bibi Fatima Khatoun, fru till stadens dåvarande guvernör. Från moskén har man en svindlande utsikt över staden.

Doulat Abads trädgårdar byggdes på 1700-talet som residens åt Karim Khan Zand och har stadens högsta vindtorn. Trädgårdarna rymmer även en utsökt paviljong.

 

Yazds eldtempel är stadens främsta zoroastriska sevärdhet och ligger beläget i en liten trädgård. Elden, som har brunnit oavbrutet i mer än 1500 år, sköts om av en präst. Templets väggar är prydda med kalligrafiska citat av Zarathustra.

 

Tystnadens torn, som kallas dakhma på persiska, ligger belägna på två bara kullar i stadens södra utkanter och användes förr i tiden som begravningsplatser av zoroastrier. Den dödes kropp lades ut i ett av dessa torn åt gamarna under det att en präst bevakade ceremonin för att se vilket öga som gamarna plockade först: om de plockade det högra ögat väntade ett gott öde för personen och tvärtom om de plockade det vänstra. Tornen har inte varit i bruk på fyrahundra år.

 

Chak chak är ett av Irans främsta eldtempel och ligger beläget 50km nordväst om Yazd. Flera av byggnaderna är tämligen moderna och oinspirerande, men platsen i sig är bedårande. Chak chak lockar årligen till sig tusentals pilgrimer för de högtidligheter som hålls i början av den iranska månaden Khordad (fr.o.m. 21 maj).

Tillbaka till toppen